hpii

Tömde hela bloggen, jag vet att man inte kan gömma de som känns jobbigt och sen försvinner de, men bort med allt sorgligt skit nu. Nu börjar ju årets mest kärleksfulla tid, Julen. hmm... När jag var liten var julen verkligen de bästa, jag kunde räkna dagarna i flera månader. Det var de bästa, man gick upp på morgonen, det var hemskt kallt ute och utanför fönstret var de kålsvart, om man hade tur hade de hunnit falla lite snö som lyste upp en aning, när man kom ut i köket satt mamma och pappa där med alla fyra ljusen tända i adventsljusstaken. Det var varmt och hemmatrevligt och man kände sig älskad bara av att stå där. Senare kämpade man med alla påsar med julklappar och pregade in dom i bilen, sen bar de av till mormor och morfar. När man kom in i deras hus möttes man av lukten av julmat, massa kramar och låg harmonisk julmusik. Sen satte man sig och åt, dom vuxna tog sin tid och åt och åt , medans vi barn inte kunde sitta still i väntan på julklapparna. Sen var de kalle anka som gällde och efter de kom man äntligen till julklapparna. Det var den bästa tiden på året, fanns inget som kunde vara bättre. Nu däremot, vill jag bara de ska vara över, man går upp på morgonen , om vi inte är hemma hos mormor är vi hos mamma, där sitter jag och bara väntar på att min mormor ska börja klaga på mig, sen öppnar man julklappar och man skiter nästan helt i vad de e. hela kvällen sitter jag och tänker på att inget är som förr. nästa morgon åker man till pappa och firar jul med han och hans flcikvän, och sen är de över. värsta högtiden, onödig som fan.