...



Someone once told me that you have to choose
What you win or lose
You can't have everything
Don't cha take chances
Might feel the pain
Don't cha love in vain
Cause love won't set you free
I could stand by the side
And watch this life pass me by
So unhappy
But safe as could be?

So what if it hurts me?
So what if i break down?
So what if this world just throws me off the edge
My feet run out of ground
I gotta find my place
I wanna hear myself
Don't care about all the pain in front of me
Cause i'm just trying to be happy
Just wanna be happy..


onsdag

Var i skolan, hade idrott första lektionen, dooog... body pump hette de vi gjorde, sån med vikter och sånt till musik riktigt jobbigt e helt slut:( men sen kom ja hem pluggade, tog ett baad(A) sen kom Anika. så nu sitter vi och kollar på Simpson:) myyspys, hoppas hon stannar hela kvällen för jag är ensam hemma som vanligt:( och det är läskigt när de e sånt här väder:$


Me


I like to think
I was created
For a special purpose
You know,
What's more
Special than you,
You feel me?


Helgen :)

HAr haft en underbar helg med Aya. i fredags var vi med Elouta i stan, åkte runt lite och så. haha åkte till industrigatan för att lämna två tjejer till en fest. sen slutade de med att Aya och en annan kille satt och väntade i bilden medans jag jävlades med alla bilar som stannade för dom trodde jag var hora , haha helt sjuk kväll. Igår åkte vi in till stan och träffade min bruuur Ninuu. sen gick vi runt lite, till mcd och lite så. sen åkte vi hem:)

innan vi gick ut i fredags:)<3 älskar dig hjärtat


alltid ett barn..


Jag älskar min pappa över allt annat, vet inte vad jag hade tagit mig till utan honom<3
Man tycker att man har vuxit upp, man tror man klarar sig själv och inte behöver någon som tar hand om en, men i slutendan är vi alla små barn, och ibland är de skönt att kunna gå tillbaka till att vara ett oskyldigt litet barn som bara vill ha skydd och kärlek, därför är ens föräldrar de bästa man har, visst ibland hatar man dom, och ibland känns de som dom bara gör livet surt för en, men dom finns alltid kvar där och lämnar aldrig en ensam, dom kommer alltid hjälpa och se till att man klarar av att stå på sina egna ben.


Jag älskar dig


Tack för en underbar dag igår mitt hjärta<3
jag älskar dig , du är underbar


Inget utan dig<3


Fixade lite myspys i mitt rum med Aya, älskar dig hjärtat<3



.


How you feel about a girl like this?
Try to control me, boy you'll get dismissed
Do what I want, live how I wanna live


Let me die young or let me live forever

Såg nyss på serien Christine,  dom skulle gå på date, och då slog de mig att egentligen blir man aldrig för gammal för 'ny kärlek'. De kvittar om man är 17 eller 40, det är ändå de där pirret i magen och man är flirtig och fnissig. Det som ändras med åren skulle så fall vara stället man träffas på, när man är 17 är de vanligare att man träffas i stan eller hemma hos varann, kanske ta en fika ibland, men när man blir äldre blir de mer lunch, restaurang, middagar och barer. Så man blir egentligen aldrig för gammal för att vara nykär eller träffa nya, man kan leva livet och skita i hur gammal man är:)


.

just like a snowfall coming down in June, impossible but it could be true..


Torsdag

Godmorgon:) sov ändå ganska skönt inatt även om jag var skit rädd från filmen igår. vaknade av att pappa ringde mig och sa att jag skulle gå upp. duschade och så och nu ska jag gå ut till bussen så ni får ha en bra dag :)

Once upon a time I was falling in love. Now I'm only falling apart.


ensam?

Känslan att bli älskad, och älska någon tillbaka är underbar. Det finns verkligen inget bättre än att alltid veta att vad som än händer så är man inte ensam, att det alltid finns någon som älskar en och aldrig lämnar en. Men allt som är bra har ju en dålig sida också, självklart. Att förlora någon man älskar. Känslan man får i magen, att man är ensam, värdelös, hjälplös? Så är det värt de? Är de värt att låta någon komma en så nära, ge upp allt för en person och riskera att förlora allt?

And in her eyes you can't feel her pain;)

                       


Tillbaka på ruta ett.

Tömde hela bloggen, jag vet att man inte kan gömma de som känns jobbigt och sen försvinner de, men bort med allt sorgligt skit nu. Nu börjar ju årets mest kärleksfulla tid, Julen. hmm... När jag var liten var julen verkligen de bästa, jag kunde räkna dagarna i flera månader. Det var de bästa, man gick upp på morgonen, det var hemskt kallt ute och utanför fönstret var de kålsvart, om man hade tur hade de hunnit falla lite snö som lyste upp en aning, när man kom ut i köket satt mamma och pappa där med alla fyra ljusen tända i adventsljusstaken. Det var varmt och hemmatrevligt och man kände sig älskad bara av att stå där. Senare kämpade man med alla påsar med julklappar och pregade in dom i bilen, sen bar de av till mormor och morfar. När man kom in i deras hus möttes man av lukten av julmat, massa kramar och låg harmonisk julmusik. Sen satte man sig och åt, dom vuxna tog sin tid och åt och åt , medans vi barn inte kunde sitta still i väntan på julklapparna. Sen var de kalle anka som gällde och efter de kom man äntligen till julklapparna. Det var den bästa tiden på året, fanns inget som kunde vara bättre. Nu däremot, vill jag bara de ska vara över, man går upp på morgonen , om vi inte är hemma hos mormor är vi hos mamma, där sitter jag och bara väntar på att min mormor ska börja klaga på mig, sen öppnar man julklappar och man skiter nästan helt i vad de e. hela kvällen sitter jag och tänker på att inget är som förr. nästa morgon åker man till pappa och firar jul med han och hans flcikvän, och sen är de över. värsta högtiden, onödig som fan.              

RSS 2.0